Idag gör vi en tillbakablick på en enastående karriär. 

I fredags bjöd Henrik Lundqvist in pressen till en träff i Göteborg där han offentliggjorde sitt beslut att karriären var över. Den meriterade målvakten har haft problem med hjärtat det senaste året och nu hade han kommit till insikt om att vägen tillbaka till hockeyn är alltför svår.

– Att få komma hem dom senaste 15 åren och känna den kärleken från så många har verkligen berört mig. Till alla er som varit på plats i New York under åren, det har verkligen värmt att både se och höra er i Madison Square Garden, skrev Lundqvist på instagram när beslutet tagits.

Där allt började

Det är nog ingen som missat att Lundqvist är en av svensk hockeys mest dekorerade spelare, men precis som alla andra började han karriären långt ifrån strålkastarljus och mångmiljonkontrakt. Målvakten är starkt förknippad med den svenska västkusten men karriären inleddes hemma i Åre, närmaste bestämt Järpen, där han tillsammans med sin tvillingbror Joel skulle ta sina första skridskoskär med en hockeytröja på sig.

Efter att ha visat framfötterna på hemmaplan väntade nästa steg i karriären, vilket skulle innebära en flytt till Ängelholm för spel i Rögles juniorlag. Tiden där blev dock relativt kort innan det var dags att börja på hockeygymnasiet i Göteborg. Därmed var även nästa mål i karriären givet – att slå sig in i Frölunda.

Talangens succé

Efter ett par fina säsonger i Frölundas juniorlag fick Lundqvist chansen att debutera i Elitserien under säsongen 00/01 men det blev ingen omedelbar succé. Samma vinter lånades han ut till grannklubben Mölndal i Hockeyallsvenskan (ja, dem höll faktiskt till på den nivån vid den här tidpunkten) och den kommande säsongen fick han mestadels agera backup till Petter Rönnqvist.

Inför säsongen 2002/03 byggde Frölunda om laget på flera fronter, den meriterade finska målvakten Fredrik Norrena värvades in från TPS men det var faktiskt Lundqvist som fick mest speltid under grundserien och i slutspelet var den unge keepern stundtals lysande. Det hela resulterade i klubbens första SM-guld sedan mitten av 60-talet och plötsligt var Henrik en talang som fick allt fler ögon på sig.

En försmak på stjärnglansen

Lundqvist draftades av New York Rangers redan sommaren 2000 men än tycktes han inte vara redo för en flytt till världens bästa liga. Istället för att försöka slå sig in i NHL-laget efter SM-guldet fortsatte målvakten i Frölunda ytterligare två säsonger. Under den perioden fick han allt oftare även chansen i landslaget, våren 2004 hade han stor del i Tre Kronors VM-silver och den kommande säsongen skulle han även få mäta sig mot många av världens bästa. Men inte i NHL.

Sommaren 2004 var det stora problem i världens bästa hockeyliga, klubbarna lyckades inte komma överens med spelarorganisationen och det hela resulterade i en så kallad lockout. Det innebar att hela världseliten plötsligt stod utan vare sig liga eller klubbar att spela i. Dörren öppnades till Europa och många av de allra främsta spelarna valde att spendera det kommande året i Sverige och Elitserien. Frölunda spetsades med stjärnor som Samuel Påhlsson, Per-Johan Axelsson och inte minst Daniel Alfredsson.

Förutom att spela med väldigt bra spelare fick Lundqvist chansen att försvara målet mot spelare på en helt annan nivå än han tidigare varit van med, uppe i Timrå höll Detroits stjärnskott Henrik Zetterberg till och i Modo bidrog bröderna Sedin, Markus Näslund och Peter Forsberg med stjärnglans.

Trots att Elitserien plötsligt var världens bästa liga fortsatte Lundqvist att imponera, efter en minst sagt fin grundserie hade han stor del i att det senare blev seger i SM-finalen mot Färjestad. Guldet var Henriks andra och han fick dessutom ta emot priset som landets bästa spelare – guldpucken.

Det stora klivet

Efter att ha vunnit dubbla SM-guld kände både Lundqvist och New York Rangers att det var dags att ta steget över till Nordamerika för spel i NHL. Många som tar det stora klivet över Atlanten får vara beredda på att spendera den första säsongen i farmarligan, men så blev det inte för den svenska målvakten. Redan som rookie spelade han drygt femtio matcher i grundserien vilket resulterade i att han tog plats i debutanternas Allstar lag.

Ungefär mitt i säsongen var det dags för de olympiska spelen i Turin och Lundqvist var mer eller mindre given i den svenska truppen. Efter att ha åkt ut mot Vitryssland redan i kvartsfinal fyra år tidigare var siktet inställt på revansch och precis så blev det. Tre Kronors insatser blev bättre ju längre turneringen led och i en numera klassisk final besegrades ärkerivalen Finland. Landets första OS-guld sedan 1994 var därmed säkrat och det mycket tack vare Lundqvist som fick ett stort förtroende mellan stolparna.

En kung blir till

Redan första säsongen visade Lundqvist som sagt var att han var en spelare som Rangers kunde förlita sig på, och under de kommande åren skulle det bli allt mer tydligt. På pappret hade storklubben inte riktigt ett material som räckte till för att utmana de allra bästa, men med Henrik i målet fanns åtminstone chansen. Många andra klubbar visade intresse för den svenska målvakten men New York blev hemma för honom och med tiden blev han allt mer populär hos publiken i Madison Square Garden.

Säsongen 07/08 höll Lundqvist nollan flest gånger av samtliga målvakter i NHL och vintern 11/12 fick han ta emot ett pris bara en svensk tidigare fått – Vezina Trophy. Priset går till ligans främsta målvakt och är även ett bevis på att man är hela världens bästa på positionen.

Nästan hela vägen

Säsongen 2013/14 skulle komma att bli en av Henrik Lundqvists främsta i karriären, han stod hela 63 matcher i grundserien och var en stor anledning till att New York tog sig vidare till slutspelet. Innan det var dags att försöka spela hem Stanley cup var det dock dags att försöka försvara OS-guldet från Turin. Även den här gången storspelade Lundqvist och man tog sig hela vägen till final, väl där blev dessvärre Kanada en för svår motståndare och man fick lämna Sotji med en silvermedalj runt halsen.

Med besvikelsen att inte lyckas fullt ut i OS färsk i minnet återvände Lundqvist till New York för att ändå försöka sätta lite guldkant på säsongen. Rangers framfart fortsatte i slutspelet, i kvartsfinalen slogs förhandsfavoriten Pittsburgh ut och i semin mot Montréal stod laget för några av säsongens bästa matcher.

Det där med att lyckas NÄSTAN fullt ut visade sig dock vara synonymt med säsongen, för i finalen mot Los Angeles lyckades New York inte säkra sin första titel sedan 1994. Istället blev det en tung förlust och närmare än så skulle inte Lundqvist komma en Stanley cup seger.

En nystart som aldrig blev av

Efter att ha spelat mer än femton år i New York släpptes en bomb hösten 2020 – Henrik Lundqvist köptes ut ur sitt kontrakt. Många supportrar var besvikna och några dagar senare presenterades han av Washington Capitals. I sin nya klubb skulle Lundqvist få agera mentor till lagets yngre målvakter men det skulle även bli en nystart och en chans att tillslut vinna Stanley cup – något klubben gjort så sent som 2018.

Förväntningarna var höga på det som väntade men i mitten av december gick målvakten ut med nyheten att han tvingades avbryta säsongen på grund av ett medfött hjärtfel. Operation väntade och vägen tillbaka till hockeyn blev både lång och svår, några månader senare var han tillbaka på isen men efter några träningspass kom nya bakslag och närmare än så kom Lundqvist inte en comeback. Fredagen den 20:e augusti 2021 var karriären över för en av svensk hockeys främsta genom alla tider.

FEM HÖJDPUNKTER I HENRIK LUNDQVISTS KARRIÄR
1) OS-guldet 2006 
Det här blev Lundqvists första internationella titel och ett slutgiltigt bevis på att han var i världstoppen för att stanna. Insatserna under turneringen var väldigt bra och i finalen stod han för flera viktiga räddningar. 

2) Vezina Trophy 2012 
Efter att ha varit nära flera gånger fick Lundqvist tillslut ta emot priset som NHL:s främsta målvakt. Något ingen annan svensk lyckats med sedan 1985. 

3) VM-guldet 2017 
Det blev silver både 2003 och 2004. Chansen till ett guld såg ut att vara borta men 2017 fick han tillslut lyckas fullt ut även i ett VM. Att det blev seger tillsammans med tvillingbrodern Joel gör naturligtvis det här extra stort. 

4) SM-Guldet 2005
Visst, det blev guld redan två år tidigare men den säsongen var Elitserien på en helt annan nivå och det gör att den här framgången står ut lite extra. 

5) Finalen i Stanley cup 2014 
New York Rangers är ingen klassisk mästarklubb och man blev det inte heller 2014, men med Lundqvist i målet kom man närmare än på många år. 

Sportskribent Benjamin är en 29 år gammal hockeyälskare med extra inriktning inom svensk klubb och landslagshockey. Han har tidigare jobbat för en klubb i Hockeyallsvenskan och skapat hockeysändningar i allt från Hockeyallsvenskan till Hockeytrean. På fritiden så driver han en egen hemsida med fokus på Hockeyettan. Kontakt: benjamin@vmishockey.se

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här