Vi fortsätter att minnas en av svensk hockeys största.
Hör man namnet Börje Salming svävar tanken oftast iväg till Kanada och sedan Toronto, staden där han spenderade en stor del av sin karriär. De som kan sin hockeyhistorik vet dock att han även spelade i andra klubbar men att han dessutom gjort stor nytta för landslaget. Därför tänkte vi blicka tillbaka på Salmings höjdpunkter i den svenska landslagströjan.
Ungdomsåren
Uppe i Kiruna kändes förmodligen drömmar om landslaget ganska avlägsna men redan i tonåren visade Börje att det fanns något speciellt i hans spel. Kvaliteter som gjorde att han först lyckades slå sig in i Kiruna AIF:s A-lag och senare även väcka andras intresse. Säsongen 67/68 fick den unge backtalangen chansen i juniorlandslaget, något som var anmärkningsvärt eftersom de flesta andra spelarna höll till i en högre division.
I landslagstruppen fanns flertalet spelare som hade en väldigt lyckad karriär framför sig, inte minst Ulf “Lill-Pröjsarn” Nilsson som senare skulle bli dubbel mästare i Winnipeg och även göra flera fina säsonger i NHL med New York Rangers. I laget fanns även Anders Hedberg och han tog för sig mest under vintern, för Börjes del blev det fem matcher och ett mål. Kanske ingen succé men han visade ändå att han kunde hävda sig på den nivån.
Under de två kommande säsongerna fick Salming nya chanser i U19-landslaget, vintern 69/70 blev han en mer producerande spelare vilket bidrog till att Brynäs värvade honom. Väl på plats i Gävle togs även klivet till B-landslaget där han bland annat fick spela tillsammans med Hardy Nilsson som senare skulle bli förbundskapten.
Genombrottet
Fick man spela i B-landslaget innebar det ofta att chansen till debut i Tre Kronor kom allt närmare, så även i Börjes fall. Under sin andra säsong i Brynäs hade allt fler fått upp ögonen för backen och ett tydligt bevis på det kom när truppen till VM 1972 annonserades ut. Salming tog plats bland ett gäng rutinerade rävar som Leif “Honken” Holmqvist men även flera unga och lovande spelare vilket gjorde att man inte riktigt visste vad man kunde förvänta sig inför mästerskapet.
Väl på plats i Prag fick man en riktig drömstart, i premiären krossades Schweiz med hela 12-1 men dagen efter föll man tungt mot värdnationen. Västtyskland skulle bli något av en munsbit och sedan besegrades även Finland. Självförtroendet ökade i takt med segrarna men mot Sovjet fick man verkligen bekänna färg. På den här tiden spelades en rak serie utan finaler, men med sina fem segrar räckte det hela vägen till en tredjeplats vilket innebar att Börje fick lämna sitt första mästerskap med en medalj runt halsen.
I ärlighetens namn fick Kirunasonen en ganska undanskymd roll men ett år senare såg det annorlunda ut. VM i Sovjetunionen blev ett stort steg i rätt riktning, det gick precis som väntat inte att besegra värdlandet men i övrigt imponerade Tre Kronor och nu var Salming en av lagets nyckelspelare. Med sina tio poäng hjälpte han laget att ta silver och i den avslutande matchen stod man upp bra mot Sovjetunionen. Det blev visserligen förlust (4-6) men man visade att den här generationen spelare kunde hävda sig även mot de allra bästa.
En stor stjärna
Efter succén i Moskva, där VM hölls, fick Toronto upp ögonen för Börje och inför säsongen 73/74 flög han tillsammans med Inge Hammarström över till Kanada för att försöka slå sig in i världens bästa liga. Samtidigt försvann chansen att spela i VM för flera år framöver men som tur var kunde spelare från Nordamerika vara med i ett annat mästerskap.
Nuförtiden är World Cup ett tillfälle för världens bästa spelare att mötas men på 70-talet hette turneringen Canada Cup och säsongen 75/76 kunde Salming dra på sig landslagströjan igen. Den här gången spelades turneringen i städer som Philadelphia och Ottawa, men även Toronto – vilket gav Börje chansen att spela inför sin hemmapublik. I premiären mot USA fick Börje ta emot stående ovationer vilket gav den svenska TV-publiken chansen att se hur stor han faktiskt hade blivit borta i Nordamerika.
Nu var inte Börje en doldis utan en av Tre Kronors största stjärnor, han vann den interna poängligan i turneringen och även delad tvåa i den totala poängligan – bland annat före stjärnor som Sergei Kasputin som vann hela sju VM-guld med Sovjet. Sverige imponerade men en lite sämre målskillnad gjorde att Sovjet tog hand om tredjeplatsen, Tjeckoslovakien blev tvåa och Kanada vann. Föga överraskande.
1981 var det åter dags för Canada Cup och den här gången skulle Tre Kronor ha höga förväntningar på sig, allt fler svenska spelare hade lyckats slå sig in i NHL och precis som 1976 var Salming en stjärna att luta sig mot. De senaste åren hade han etablerat sig som en av NHL:s främsta backar men turneringen skulle dessvärre bli något av en besvikelse.
Ett stjärnspäckat Tre Kronor med färska Stanley cup-mästare i Anders Kallur och Stefan Persson föll i premiären mot USA och sedan förlorade man även mot Sovjetunionen. I matchen mot Finland fick man bättre fart på spelet, segersiffrorna skrevs till 5-0 men några dagar senare förlorade man med uddamålet mot Kanada och 1-7 mot Tjeckoslovakien gjorde att Sverige inte tog sig vidare till semifinal. Besvikelsen var stor och ett bra tag såg det ut att bli Salmings sista mästerskap.
Återkomsten
Vid Canada Cup 1984 var Salming inte med och inte heller tre år senare, men 1989 var den rutinerade backen tillbaka i landslaget. Den här gången var det dock VM som gällde, Stockholm bjöd in till stor hockeyfest där den nya arenan Globen skulle visas upp för första gången. Numera var Börje en rutinerad spelare som fick många blickar mot sig och Tre Kronor hade upptrissade förväntningar på sig, och man fick en riktigt bra start där bland annat USA besegrades i andra matchen.
Efter ett lyckat gruppspel väcktes drömmar om guld till liv men i den avslutande fasen av mästerskapet föll man mot först Kanada och sedan Tjeckoslovakien. Något som gjorde den avslutande matchen mot Sovjet till en i stort sett betydelselös match. En dyster fjärdeplats gjorde att festen kom av sig. För Börjes del blev turneringen relativt bra, han noterades för två poäng på åtta matcher men fick en lite mer defensiv roll än “hemma” i Toronto.
1990 lämnade Salming NHL för spel i Elitserien med AIK men tiden i Tre Kronor var inte över, ett år senare var det åter dags för Canada Cup och Börje fick – något överraskande enligt vissa – en plats i truppen som begav sig till Kanada. 40 år gammal tillhörde han utan tvekan det äldre gardet, fortfarande en stjärna men nu mer en spelare som skulle lära ut sina kunskaper till andra. Inte minst till en ung back vid namn Nicklas Lidström, som fick en hel del speltid tillsammans med Salming.
I turneringen spelade Sverige väldigt bra och en av höjdpunkterna kom när ett stjärnspäckat Sovjet besegrades med 3-2. Insatserna i gruppspelet räckte till en fjärdeplats men sedan föll man mot Kanada i semifinalen och för Börjes del slutade turneringen med sex spelade matcher och noll poäng. Inte direkt det avsked han önskat, men som tur var resulterade en bra säsong hemma i AIK i att han togs ut i OS-truppen till Alberville 1992. Den här gången utan spelare från NHL men med rutinerade hemvändare i stil med Håkan Loob och Mats Näslund i truppen.
På plats i Frankrike spelade Tre Kronor väldigt bra i gruppspelet, man inledde med tre segrar innan det blev oavgjort mot både Finland och USA. I kvartsfinalen mot Tjeckoslovakien blev det dessvärre förlust men för Börjes del blev turneringen en revansch och ett fint avslut på tiden i landslaget, med fyra mål var han delad skyttekung i laget och totalt sju poäng gjorde svensken till turneringens främsta på backsidan. Åren hade gått men Börje spelade sin bästa hockey på länge och visade att han fortfarande höll hög klass.
Under sina totalt tjugo år i Tre Kronor (1972-92) noterades Börje Salming för 46 landskamper varav 22 i VM och på meritlistan finns ett brons från 1972 samt silvret från 1973 då han dessutom togs ut i turneringens Allstar team. Insatser som bidrog till att ge Kirunasonen legendstatus och en given plats i tidernas femma 2022, där han åter fick bilda backpar med Nicklas Lidström. Cirkeln var därmed sluten för en av svensk hockeys allra största.
MER OM BÖRJE SALMING: Sagan om Börje Salming
Sorg i hockeyvärlden efter Börje Salmings bortgång
Börje Salming hyllad på tidernas hockeygala
