En av svensk hockeys största fyller jämnt.
Att fylla år är alltid roligt, oftast är det en helt vanlig födelsedag men ibland infaller speciella årtal som gör det hela lite mer speciellt. Varje årtionde brukar firas lite extra och idag fyller ingen mindre Peter “Foppa” Forsberg 50 år, vilket vi på vmishockey väljer att uppmärksamma genom att blicka tillbaka på en enastående karriär.
En lovande vinnarskalle
För de flesta spelarna kan det dröja ett bra tag innan man ser den fulla potentialen men i Peter Forsbergs fall syntes det väldigt tidigt. Redan i tidiga år snackades det om en lovande kille uppe i Örnsköldsvik och 1988 fick en större publik bevittna “Foppa” för första gången. Det var dags för den traditionsenliga TV-pucken och Ångermanland hade ett väldigt starkt lag på pappret där flertalet spelare skulle komma att ta sig hela vägen till NHL. Det var inget snack om att laget skulle vinna turneringen och Forsberg var en av turneringens bästa spelare, men fick stå lite i skymundan av lagkamraten Markus Näslund som vann poängligan efter att bland annat ha gjort tre mål i finalen.
De båda Örnsköldsvikstalangerna skulle komma följa varandra under de kommande åren, Forsberg blev ordinarie i Modo redan säsongen 90/91 och ett år senare stod han för elva poäng i Junior-VM, något som säkerligen gjorde Philadephia glada att de draftade honom redan som nummer sex sommaren 1991. Efter en ny fin säsong i Elitserien fick “Foppa” chansen att debutera i VM våren 1992 och det resulterade i ett guld efter att bland annat gjort fyra mål i mästerskapet.
Efter VM-guldet var det inte längre något snack om att den unge Forsberg var en stor talang men det skulle bli än mer tydligt den efterföljande vintern, då klev forwardslöftet fram och hade stor show under Junior-VM och med sina smått otroliga 31 poäng på sju matcher är han fortfarande bäst genom tiderna. Trots detta föll Juniorkronorna i finalen och senare samma säsong blev det även finalförlust i VM med Tre Kronor. Marginalerna var inte på “Foppas” sida. Åtminstone inte den gången.
Säsongen 93/94 skulle delvis komma ytterligare ett bevis på att Forsberg inte skulle lyckas fullt ut med, hans Modo övertygande under stora delar av vintern men föll sedan i SM-finalen mot Malmö. Det fick en 20-årig Forsberg att ilskna till rejält. Inte minst på grund av domarens insats.
– Jag måste säga att jag är så grymt besviken på Börje. Han är så jävla dålig. Han är så jävla kass så jag skulle dra på han en smäll, sa forwarden till SVT efter slutsignalen.
En straff värdig ett frimärke
Förlusten mot Malmö svider förmodligen fortfarande för vinnarskallen Forsberg men säsongen 93/94 blev trots allt ändå ganska lyckad. Fina insatser hemma i Modo öppnade på nytt dörren till landslaget och den här vintern fick den lovande forwarden ta plats i Tre Kronors trupp till de olympiska spelen. Väl på plats i Lillehammer hade “Foppa” till en början svårt att övertyga men spelet blev allt bättre och i finalen mot Kanada klev Örnsköldsvikssonen fram.
Mötet mot Kanada blev ett drama i fyra akter där det hela skulle avgöras på straffar och väl där visade Forsberg sin klass. Med en minst sagt delikat straff höll han liv i drömmen om ett guld och kort därefter klev han på nytt fram, den gången blev det en lång dragning som lämnade den kanadensiska målvakten Corey Hirsch utan chans och på den efterföljande straffen kunde Tommy Salo säkra guldet med en fin räddning. Forsbergs andra straffmål har gått till historien som ett klassiskt ögonblick och 2013 blev det ett frimärke. Turneringen i Lillehammer blev “Foppas” definitiva genombrott på internationell nivå. Nu var han redo för nya utmaningar.
En omedelbar succé
Trots att Philadelphia draftat svensken några år tidigare blev NHL-debuten i Quebec hösten 1994 och man kan kalla debutsäsongen för en omedelbar succé. Forsberg blev direkt en av lagets nyckelspelare och snittade lite drygt en poäng per match vilket starkt bidrog till att han fick ta emot priset som ligans främste rookie – Calder Trophy.
Efter en säsong i Kanada blev det en flytt till nystartade Colorado Avalanche och väl där fortsatte Forsberg att visa sin klass. Redan första säsongen i de klippiga bergen lyckades laget vinna Stanley Cup och det var till stor del tack vare svensken som bland annat stod för 21 poäng i slutspelet. Succén var därmed ett faktum och under de kommande åren skulle “Foppa” hjälpa Colorado att etablera sig som ett av ligans starkaste lag.
1998 blev det ett misslyckande när Tre Kronor inte lyckades försvara guldet från Lillehammer men man tog sedan en snabb revansch genom att vinna VM-guld efter att Forsberg förstärkt laget och gjort elva poäng på sju matcher. Hemma i Avalanche fortsatte framgångarna att avlösa varandra, säsongen 98/99 stod “Foppa” för sammanlagt 121 poäng varav 97 i grundserien och våren 2001 fick svensken återigen lyfta Stanley cup-pokalen. Nu stod forwarden på toppen av sin karriär.
Toppar och dalar
Trots att allt såg så bra ut skulle titeln med Colorado på sätt och vis bli början på slutet av Forsbergs karriär. Han hade missat en del av slutspelet på grund av en skada och under de kommande åren skulle svensken få allt större problem, mycket på grund av en fot som aldrig verkade vilja läka. Den fysiska spelstilen hjälpte knappast och det blev allt mer tydligt att kroppen började säga emot. Trots det lyckades Forsberg göra en fenomenal säsong 02/03 där han vann poängligan och fick ta emot priset som NHL:s mest värdefulla spelare, men sedan avslutades våren med VM där finalen avslutades i förtid när Rob Niedermayer delade ut en ful tackling på forwarden som tvingades lämna isen. Inte blev saken bättre av att Kanada sedan vann efter ett omdiskuterat mål i förlängningen.
Under de kommande åren skulle det stundtals gå väldigt bra för Forsberg men han tvingades även ta sig igenom många månader av rehabilitering efter diverse operationer. Allt i hopp om att tillslut få ordning på kroppen. Efter en stark säsong hemma i Modo under lockouten väntade spel i Philadelphia hösten 2005 och det skulle på många sätt bli början på slutet av svenskens långa och framgångsrika karriär.
Det gick, precis som väntat, väldigt bra i Flyers men en skada gjorde att han såg ut att missa OS i Turin vilket skulle bli Tre Kronor chans till revansch efter debaclet i Salt Lake fyra år tidigare. Den gången var man guldtippade och imponerade i gruppspelet för att sedan falla tungt mot Vitryssland i kvartsfinalen. Det fick inte hända igen, men utan Forsberg minskade chanserna till framgång.
Trots sina skadeproblem blev Forsberg ändå övertalad att åtminstone ge det ett försök så han åkte med till Italien och väl där visade forwarden sin klass. Visst, det gick kanske lite långsammare än för några år sedan, men spelsinnet fanns kvar och med sex assist på lika många matcher hade han stor del i att det blev succé och ett nytt OS-guld. Det mest minnesvärda kom i början av den tredje perioden av finalen mot Finland där “Foppa” var högst inblandad i Nicklas Lidströms mål som säkrade guldet. Innan turneringen var Forsberg osäker på hur det skulle gå, men ett par veckor senare lämnade han Turin med sitt andra OS-guld i bagaget vilket gjorde att han lyckats med bedriften att vinna dubbla guld i OS, VM och NHL.
Ett långt avslut
Efter OS blev Forsberg lagkapten i Philadelphia och väl skadefri gick det bra, men problemen med foten återkom gång efter gång och det blev allt längre tid på läktaren istället för på isen. Säsongen 06/07 avslutades i Nashville innan svensken gjorde en återkomst till Colorado men efter endast sexton matcher såg karriären ut att vara över.
Flyttlasset gick hem till Örnsköldsvik där det blev en nystart i Modo men efter bara tre matcher säsongen 08/09 blev det nya problem med foten och nu var det väl ändå över? Vägen tillbaka tycktes lång men Forsberg gav inte upp utan gjorde lite drygt tjugo matcher även vintern 09/10, vilket gjorde att Bengt-Åke Gustafsson tog ut honom i truppen till OS i Vancouver. Väl där gick det ganska tungt för Tre Kronor som föll i kvarten mot Slovakien och det skulle komma bli “Foppas” sista mästerskap.
I februari 2011 återvände Forsberg på nytt till Colorado för att ge NHL ett sista försök men efter endast två matcher kom problemen med foten tillbaka och en vecka senare annonserade svensken att karriären var över.
Efter den sista matchen i världens bästa liga har Forsberg gjort ett antal gästspel i det egna välgörenhetslaget Icebreakers, där miljoner samlats in genom åren och så sent som den gångna vintern har spenderats med veteranhockey i Schweiz – så än finns det lite hockey kvar i spelgeniet från Örnsköldsvik.
FAKTA: Peter Forsberg
Född: 20:e juli 1973
Position: forward
Moderklubb: Modo AIK
Övriga klubbar i karriären: Modo Hockey, Quebec Nordiques, Colorado Avalanche, Philadelphia Flyers, Nashville Predators
Meriter: 2 OS-Guld (1994,2006), 2 VM-guld (1992,98), 2 Stanley cup-titlar (1996,2001), NHL:s mest värdefulla spelare (2002/03), NHL:s poängkung (2002/03), NHL:s rookie (1994/95)
Landskamper: 105 A (1991-2010)
Aktuell: Fyller 50 år idag
TRE RÖSTER OM PETER FORSBERG
“Peter är en av de allra största stjärnorna vi sett i NHL under de senaste 20 åren. Jag rankar honom som en av de fem bästa genom tiderna. Har man vunnit internationella mästerskap, individuella topputmärkelser och Stanley Cup platsar man bland de absolut bästa.”
Wayne Gretzky, motståndare och hockeylegendar
“Peter hade alla kvaliteter som ishockeyspelare. Han var ett spelgeni, passare, skytt och en bra skridskoåkare. Men det som ger mig gåshud när jag tänker på Peter Forsberg är krigarhjärtat. En nationalhjälte.”
Mats Sundin, lagkamrat i Tre Kronor
“Jag vet inte ens om jag behöver beskriva honom som spelare. Alla vet hur speciell Peter var som spelare, hur bra han var. Men jag ska säga dig en sak… Det var inte många spelare då som var på hans nivå, kanske Mark Messier. Men Peter hade mer skicklighet och var en dominant spelare i så många år.”
Joe Sakic, lagkamrat i Colorado
