I dagarna inleder Damkronorna sitt OS-kval där en biljett till de olympiska spelen i Peking ligger i potten och VMishockey har pratat med en av spelarna som ska försvara de svenska färgerna. 

Efter att ha besegrat Frankrike med hela 8-0 i söndagens genrep är det på torsdag dags att inleda OS-kvalet där Sverige och Damkronorna ska ta sig an just Frankrike, men även Slovakien och Sydkorea. Inför det som väntar har VMishockey tagit ett snack med forwarden Sara Hjalmarsson, som var med redan för tre år sedan och som nu ställt in siktet på att få göra sitt andra olympiska spel.

– Jag tycker vi har väldigt goda chanser. Vi har ett väldigt bra lag på plats med en härlig mix av spelare. Det gäller att vi kommer ihop som lag och fortsätter jobba på de bitarna i vårt spel som vi gjorde under sommaren, och som laget har jobbat på under ett års tid nu, så känns det bra. Det gäller att vi inte tar lätt på någon motståndare utan spelar vårt spel hela vägen. 

Trots att du bara är 23 år gammal har du redan varit med i ett OS, hur ser du tillbaka på hela den upplevelsen? 
– Det var en väldigt lärorik resa. Otroligt häftigt såklart att vara med på ett OS och tävla för Sverige och allt som det innebär. Jag tyckte det var väldigt kul och intressant att se de andra idrottarna där också, se vad de gjorde och hur de förberedde sig. Själva turneringen från vår sida var tyvärr inte så lyckad men man fick lära sig mycket, se hur ett OS fungerar med media och allt runt omkring samt nivån som verkligen krävs för att vara med och slåss om högre placeringar.

Det här är din första landslagssamling sedan 2019, hur känns det att vara tillbaka i de här sammanhangen? 
– Det känns jättekul att vara tillbaka. Jag var med på några camper över sommaren och det kändes bra då med både det nya ledarteamet och laget. Grymt taggad på vad vi har framför oss nu, det ska bli kul!

Man skulle kunna säga att du fick ett tidigt genombrott redan säsongen 15/16 då det blev brons i U18-VM, hur minns du tillbaka på det mästerskapet? 
– Oj, det var ett tag sen nu men bara goda minnen därifrån. Jag minns att vi hade ett riktigt bra lag, många har spelat A-landskamper vid det här laget, och att vi hade riktigt kul ihop som grupp. Överlag minns jag det bara som en riktigt kul turnering och jag minns, utöver när vi vann bronsmatchen, när vi vann kvartsfinalen mot Tjeckien som vi förlorade mot just de året innan. Det var en riktigt skön revansch.

Du är en av få spelare i truppen som håller till i utlandet, hur har säsongen varit hittills i USA? 
– Den har varit bra! Vi har bara spelat åtta matcher hittills, inklusive en träningsmatch, då vi startar säsongen några veckor efter Sverige. Men det har känts rätt bra i de matcherna och laget har fått en bra start så det har varit kul så här långt.

Med tanke på att det inte rapporteras så mycket kring just den ligan så vet kanske våra läsare inte så mycket om dig, hur skulle du beskriva dig själv som spelare? 
– Jag skulle väl säga att jag är en spelare som jobbar hårt men också gärna utnyttjar framförallt mitt skott för att skapa målchanser.

Du tog klivet till collegeligan för några år sedan, hur gick tankarna innan du tog det beslutet? 
– Jag hade väl haft tankar ett tag på att eventuellt åka och spela på college. Sen fick jag bra kontakt med Providence och coacherna här. Samt att jag verkligen gillade alla tillgångar till faciliteter som finns där och att allt är på ett och samma ställe, rinken, boende, och själva skolan är på ett och samma område vilket är jätteskönt att ha max femton minuter till allting. Sen fick vi faktiskt nya coacher året jag började då de gamla fick sparken men jag fick jättebra kontakt med de direkt så i slutändan så tror jag att allt ordnade sig som det skulle.

Sedan är förutsättningarna med att kunna kombinera skola och hockey fantastiskt bra, det är jätteskönt att ha det stödet med det akademiska också. I slutändan när det kom till att bestämma om jag skulle åka eller inte så kände jag väl att jag var väldigt sugen på att testa det, och om det inte skulle ha varit bra så hade jag åkt hem igen. Men jag trivs jättebra, och har gjort från början så jag är nöjd med att mitt beslut att åka över och känner att jag växt mycket både som spelare och person.

Skiljer sig den nordamerikanska hockeyn till den svenska på något sätt?
– Ja, det tycker jag definitivt den gör. Den största skillnaden är nog egentligen att det är liten rink borta i USA. Det gör att spelet går lite fortare och det skapas lite mer målchanser eftersom du kommer närmare mål.

Det är ganska få svenskor som spelar i utlandet, ser du några fördelar med att spela i collegeligan?
– Ja, jag skulle väl säga att de två största fördelarna är kombinationen med skola och hockey samt alla resurser vi har tillgång till när det kommer till framförallt hockeyn. I Providence har vi en relativt nyrenoverad arena med ett väldigt fräscht gym, vi har ett skott rum och tillgång till is på morgnarna utöver lagträningarna på eftermiddagarna, och vi har tillgång till att titta på video både individuellt och lagmässigt hur mycket som helst med våra coacher.

I och med att Title IX finns i USA så måste både herr och dam lag bli behandlade lika så vi har det väldigt bra ställt med resurser som kanske inte riktigt finns här hemma i Sverige. Skola och hockey kombination är som sagt också väldigt bra och den möjligheten finns inte heller riktigt i Sverige. Det är ett steg upp från gymnasiet och NIU.

FAKTA: Sara Hjalmarsson
Ålder: 23 år
Position: Forward
Moderklubb: HV71
Nuvarande klubb: Providence Friars, Providence College (NCAA)
Tidigare klubbar: HV71, AIK
Meriter: U18 VM-Brons, spel i ett OS och två VM.

 

Sportskribent Benjamin är en 29 år gammal hockeyälskare med extra inriktning inom svensk klubb och landslagshockey. Han har tidigare jobbat för en klubb i Hockeyallsvenskan och skapat hockeysändningar i allt från Hockeyallsvenskan till Hockeytrean. På fritiden så driver han en egen hemsida med fokus på Hockeyettan. Kontakt: benjamin@vmishockey.se

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här