En gammal fin tradition lever vidare.
Efter ett par veckor av diverse rykten och spekulationer kunde Väsby under torsdagen meddela att man värvar den rutinerade forwarden Dick Axelsson. Hockeyettanlaget toppar för närvarande Allettan norra men har högre ambitioner än så, nyligen ingick man ett samarbete med hamburgerkedjan Brödernas vilket ska stärka ekonomin och man har en långsiktig målsättning – SHL 2030. Värvningen av Axelsson är startskottet på en satsning man hoppas ska bära frukt.
– Det känns ju såklart smått surrealistiskt att vi den 1 mars hemma i Renew Arena ska få se Dick Axelsson för första gången i Väsbytröjan. Hans CV talar sitt tydliga språk och han gjorde det bra i SHL så sent som förra säsongen. Vi tackar våra Bröder för detta, en försmak kring vad som komma skall, säger sportchefen Tom Tärnström till klubbens hemsida.
Världsmästare och olympier
För någon som inte följer hockey kan den här värvningen tyckas ganska ointressant, Väsby värvar in en spelare från division tre men Axelsson har rutin från en betydligt högre nivå än så. Efter ett tidigt genombrott i Huddinge där det bland annat blev ett allsvenskt avancemang tog karriären fart på allvar i Djurgården säsongen 2007/08. Sedan väntade en rad fina säsonger i Elitserien (numera SHL) där han även skulle hinna med att representera Modo, Frölunda och inte minst Färjestad, där det blev dubbla SM-guld 2009 respektive 2011.
Framgångarna i Elitserien gjorde att Axelsson även fick chansen i landslaget, debuten i Tre Kronor skedde redan under första säsongen med Djurgården och våren 2013 var den spelskicklige forwarden en del av det lag som lyckades vinna VM-guld på hemmaplan. Ett år senare blev det en ny medalj, den gången ett brons och det såg länge ut att bli hans sista mästerskap med landslaget. Ödet ville dock annat, NHL stängde dörren till OS vilket gjorde att Tre Kronor fick bygga ett europeiskt lag till OS 2018 och där tog Axelsson plats. Det är därmed både en världsmästare och olympier som ska försöka hjälpa Väsby till en lyckad avslutning på säsongen.
Traditionen lever vidare
Att en spelare av Axelssons kaliber kommer till ett lag på den här nivån är ovanligt men det är långt ifrån omöjligt att en sportchef lyckas med ett liknande drag. Genom åren har ett flertal spelare med tunga meriter från landslaget spelat i Hockeyettan, eller Division 1 som det tidigare hette. Nedan följer fyra exempel.
Vladimir Krutov – Östersunds IK
Fem VM-guld. Två OS-guld. Vladimir Krutov var utan tvekan en av 80-talets största spelare i Europa och det var därför givet att han även skulle testa lyckan i NHL när järnridån föll. Det var däremot en rejäl överraskning när han under slutet av karriären valde att spendera flera säsonger i Östersund, som på den tiden höll till i Division 2. Efter att ha gjort 49 poäng på 19 matcher hjälpte han upp laget till Division 1 och mellan 1992-95 blev det totalt 107 poäng på 64 matcher i klubben. Sedan blev det även en sväng till grannklubben Brunflo innan karriären avslutades hemma i Ryssland.
Jonathan Hedström – Asplöven, Piteå, Sundsvall
Här har vi en riktig profil som hade en minst sagt fartfylld karriär som tog honom till många olika platser i världen. I Sverige gick det som bäst i Timrå vilket bland annat bidrog till att han skulle vara med i totalt tre VM där silvret 2004 blev den största framgången. Det blev även en sväng till NHL och spel i både Ryssland och Finland men säsongen 2010/11 gjorde han ett oväntat val. Säsongen inleddes i den finska ligan men sedan flyttade den meriterade forwarden till Asplöven som på den tiden höll till i Division 1. Väl på plats i Haparanda gjorde han succé men efter 32 poäng på 23 matcher flyttade han tillbaka till Timrå i Elitserien. Tiden i Division 1 såg därmed ut att vara över men längre fram i karriären blev det även spel med Piteå och Sundsvall och med den senare av klubbarna blev det faktiskt ett allsvenskt avancemang 2015.
Jimmie Ericsson – SK Lejon
Visst, Jimmie Ericsson spelade i Division 1 med både Södertälje och moderklubben Vita Hästen men är mest känd för sin tid på en betydligt högre nivå. I Leksand blommade han ut och i Skellefteå blev han något av en ikon. Under sina år i klubben blev det två SM-guld och 2008-2016 var han även med en hel del i Tre Kronor, där VM-gulden 2013 och OS-silvret året efter blev de stora höjdpunkterna. Karriären avslutades i Skellefteå men under säsongen 2017/18 gjorde han faktiskt ett kort inhopp i grannklubben SK Lejon som tog chansen när den rutinerade forwarden behövde testa formen efter en del skadeproblem. Mer än tre tusen åskådare kom för att se matchen där landslagsspelaren stod för både mål och assist och där Kiruna IF besegrades med 4-1. Tyvärr för klubben blev det bara en match innan Ericsson återvände till sitt kära Skellefteå, men det var kul så länge det varade.
Michael Nylander – Vita Hästen
Under 90-talet var Nylander en av Sveriges bästa spelare och genombrottet kom tidigt, säsongen 91/92 utsågs han till JVM:s bästa spelare och bara några månader senare var han med och vann VM-guld med Tre Kronor. Sedan väntade många år i NHL med en mängd klubbar, bland annat New York Rangers där han var radarpartner till ingen mindre än Jaromir Jagr. Under sin storhetstid blev det även spel i två olympiska spel, ett till VM-guld och totalt åtta VM-medaljer vilket gör honom till en av Tre Kronors mest framgångsrika genom tiderna.
En otäck skada hösten 2010 fick dock karriären att ta en ny vändning och tiden i NHL var över, men karriären fortsatte. Det blev en sväng till Schweiz men under säsongen 2012/13 gjorde han ett uppmärksammat inhopp i Vita Hästen, tydlig med att drömmen om en återkomst till finrummet levde vidare. Efter endast en match i Himmelstalundshallen gick flyttlasset vidare till klubbar som Rögle och Södertälje men mitt under vintern 13/14 återvände “Nyllet” till Norrköping, även den här gången blev det bara en match där han stod för ett mål och en assist i mötet mot Tingsryd. Tiden i Vita Hästen blev kort men gav honom chansen att spela med brodern Peter som senare på säsongen hade del i att klubben lyckades ta steget upp till Hockeyallsvenskan.
