VMishockey har pratat med en av Schweiz succéspelare under OS i Milano.
De svenska Damkronorna tog stora steg framåt och stod för en på många sätt väldigt bra OS-turnering där hoppet om medalj levde länge, men där man tillslut fick se sig besegrat av Schweiz i bronsmatchen. Samtidigt som de svenska spelarna deppade var glädjen stor hos Schweiziskorna – inte minst hos målvakten Andrea Brändli som stod för en stark insats när medaljen bärgades.
– Sammantaget har det inte riktigt fastnat i mitt huvud att vi faktiskt vann medaljen! Jag ser tillbaka och tänker ibland fortfarande att det har varit en dröm, och när jag väl vaknar upp är jag tillbaka i OS-byn före den första matchen. Men så tittar jag på alla videor och foton och får gåshud av känslorna och minnena! Det var en dröm som gick i uppfyllelse och kommer alltid att vara ett av mina lyckligaste minnen, säger målvakten till VMishockey
“Tvivlade aldrig”
Bronsmatchen mot Sverige var verkligen dramatisk och spännande för publiken, hur var det för dig som spelare att veta att en medalj var så nära, men ändå kunde glida er ur händerna?
– Det var nervkittlande, jag vet fortfarande inte hur jag kunde spela den där förlängningen utan att få panik, men jag antar att jag kunde kontrollera mina känslor så när det matchavgörande målet kom exploderade allt inom mig! Det var verkligen speciellt och jag är bara glad att vi äntligen vann den här gången!
Vad anser du vara den största anledningen till att du kunde lämna Milano med en medalj?
– Jag tror att vi verkligen växte samman som ett lag under hela turneringen. Jag är inte säker på när vi började tro på att vi kunde vinna en medalj, kanske var det efter kvartsfinalen eller kanske innan det, men vid någon tidpunkt förändrades hela lagets tankesätt och alla satsade 100 %, så jag tvivlade aldrig på att vi skulle vinna medaljen.
Detta var din andra olympiska spel, hur skilde det sig jämfört med för fyra år sedan, när pandemin påverkade tävlingarna?
– Den största skillnaden är definitivt att min familj och mina vänner var där, och att vi kunde lämna byn och promenera genom Milano, träffa folk osv. Även att det var många fans på varje match, så förutom att vinna medaljen var det definitivt en mer speciell olympisk upplevelse än i Peking.
Innan säsongen lämnade du Modo för Frölunda, kan du berätta lite om det beslutet?
– Det var verkligen ett stort beslut eftersom jag älskade min tid på Modo, men jag kände att jag behövde en ny utmaning inför OS-året, ett lite mer professionellt tänkesätt och en miljö som Modo inte kunde tillfredsställa till 100 % vid den tidpunkten. Hittills var det det bästa beslutet för mig att flytta ner till Göteborg!
Hur har ditt första halvår i klubben varit, är det en stor skillnad jämfört med Modo?
– Det är det, men samtidigt är det inte det för det är fortfarande samma sport. Men den förändrade miljön, från småstadsliv till storstadsliv i Göteborg, har varit den största förändringen och omställningen för mig! Dessutom är Frölundas träningsmentalitet och förväntningar mycket annorlunda jämfört med Modos och det tog mig ett tag att anpassa mig, men hittills passar det verkligen min personlighet.
“Skulle inte vara här utan henne”
På många sätt tog du över efter Florence Schelling i det schweiziska landslaget, var hon en spelare som du följde när du var yngre?
– Hon har alltid varit en mentor för mig både på och utanför isen och, ännu viktigare, en väldigt god vän! Jag följde hennes karriär och strävade efter att följa hennes väg, men jag visste också alltid att jag ville lämna mitt eget arv och inte försöka kopiera hennes, för det hade varit omöjligt.
Lara Stalder, som tidigare spelat i SDHL, gjorde sitt fjärde OS – hur mycket har hon betytt för schweizisk damhockey?
– Hon är en av de mest betydelsefulla spelarna i schweizisk damhockey. Hon vann sin första bronsmedalj i Sotji, kom tillbaka från Sverige för att driva damhockeyn framåt i Zug och har gjort ett fantastiskt jobb med att leda landslaget in i en ny era! Vi skulle inte vara här utan henne som vår kapten.
Under de senaste åren har vi sett PWHL växa till en riktig maktfaktor i Nordamerika, är det en liga du skulle vilja spela i i framtiden?
– Det är definitivt ett alternativ för mig, men jag fokuserar just nu till 100% på att fortsätta min resa med Frölunda i slutspelet och nästa säsongs beslut kommer att fattas efter det.
Förra säsongen blev det guld för Frölunda, hur ser du på era chanser att kunna göra om den bedriften i vår?
– Jag tror att våra chanser är lika stora som alla andras, hittills har vi haft det lite tufft under andra halvan av säsongen, men om vi övervinner de utmaningarna tror jag att vi kan vinna allt igen.
FAKTA: Andrea Brändli
Ålder: 28 år
Position: målvakt
Moderklubb: EHC Kloten
Nuvarande klubb: Frölunda
Meriter: OS-brons, 2 Schweiziska ligatitlar, Collegemästare i USA.
