Idag tar vi en titt på en av svensk ishockeys allra största spelare. 

I höstas inledde vmishockey.se en serie där vi blickar tillbaka på några av de största och mest framgångsrika spelarna som funnits inom svensk ishockey, först ut var Sven Tumba och sedan väntade Ulf Sterner och Kent Nilsson. Idag har turen kommit till nästa spelare, en minst sagt klassisk spelare som vunnit det mesta som går att vinna och som än idag har ett rekord som många försökt slå – utan att lyckas. Det är dags att blicka tillbaka på Håkan Loobs fantastiska karriär.

Den lilla stora talangen

Pratar man på Gotland så är kanske inte hockey det allra första som nämns, men ön ute i östersjön har fostrat flera duktiga spelare där en sticker ut lite extra. Efter en dramatisk flytt från Estland på 40-talet hamnade familjen Loob på Gotland och där skulle hockeyn komma att prägla uppväxten för flera av barnen. Tillsammans med sina bröder började Håkan spela på den lokala isrinken hemma i Slite innan han det var dags att börja i IK Graip och därmed för första gången ingå i ett riktigt lag.

Det syntes tidigt att Håkan hade talang för sporten och vid femton års ålder fick han debutera i klubbens A-lag, som på den tiden höll till i division 2. Det skulle dock bara bli en säsong i klubben innan flytten till Roma IF där det blev succé vilket gav den unge forwarden chansen att debutera i ungdomslandslaget.

Då som nu pratade man om att hockeyspelare skulle vara stora och starka, en beskrivning som inte riktigt passade in på den lilla talangen från Slite. Håkan skulle däremot ha andra styrkor som skulle ta honom väldigt långt i sin karriär och det fina spelsinnet förde honom till Karlskrona som värvade forwarden inför säsongen 77/78. Väl på plats i Blekinge fortsatte succén och under de två kommande åren skulle Loob en publikfavorit och en av lagets främsta spelare. Framfarten i division 1 gjorde dessutom att han fick vara med i JVM vintern 78/79, tillsammans med bland annat den framtida NHL-kaptenen Thomas Steen.

Genombrottet

Efter att ha gjort två starka säsonger i Karlskrona var det givet att intresset kring den lovande forwarden ökade och våren 1979 värvades Loob till Färjestad, en betydligt större klubb med höga ambitioner och många framtida storspelare. Klivet upp till Elitserien visade sig inte bli några större problem och efter att ha gjort femton mål i grundserien tog Loob plats i ytterligare ett JVM, den här gången som tilltänkt nyckelspelare och han stod för sju mål på fem matcher när Sverige tog brons.

Insatserna i turneringen gjorde att scouterna i Nordamerika fick upp ögonen för Håkan och sommaren 1980 draftades han av Calgary Flames, dock först i den nionde rundan. Något som senare skulle visa sig vara ett genidrag av den kanadensiska klubben.

Efter en lovande debutsäsong i Färjestad tog Loob för sig allt mer och säsongen 80/81 stod han för 23 mål i grundserien för att sedan göra åtta poäng under slutspelet där klubbens första SM-guldet säkrades. Samma vinter debuterade Håkan i Tre Kronor och ett år senare fick han även chansen att göra sitt första VM, som den gången spelades i Finland och där en viss Wayne Gretzky tog hem poängligan.

Vid det här laget hade Loob etablerat sig i landslaget och även om det inte blev något mästerskap skulle säsongen 82/83 bli en av hans främsta i karriären. Med sina 42 mål tog han hem en överlägsen seger i skytteligan och han vann även den totala poängligan efter att ha gjort imponerande 76 poäng på 36 matcher. Ett rekord som står sig än idag. Succén var total och nu var det dags att ta nästa kliv i en redan framgångsrik karriär.

En oväntad succé

Efter att blivit vald sent i draften var förväntningarna inte direkt höga när Håkan Loob flög över till Calgary inför säsongen 83/84. Konkurrensen var hård i laget och det fanns många spelare som skulle göra upp om relativt få lediga platser. Vissa försökte spela fysiskt för att skrämma svensken men Håkan imponerade tillräckligt mycket för att få följa med laget in i den nya säsongen och väl där visade han direkt att spelet skulle räcka även på den nivån.

Under sitt första år i världens bästa hockeyliga stod Loob för imponerande 55 poäng på 77 matcher vilket räckte till en fjärdeplats i den interna poängligan och därmed var saken klar – Håkan Loob var i NHL för att stanna. Den efterföljande säsongen ökades poängskörden till 72 och det blev även tio poäng tillsammans med Tre Kronor i Canada Cup, där lagkamraten från Calgary, Kent Nilsson, vann den interna poängligan efter att ha gjort elva poäng.

Framgångsrika år

Två år in på sin tid i Nordamerika var Håkan Loob redan en spelare som fått respekt och även uppskattning av fansen som gillade hans underhållande spel – ett spel som var långt ifrån den fysiska hockey som många andra utövade. Under de kommande åren skulle Calgary sakta men säker etablera sig som ett av ligans främsta lag och våren 1986 nådde man hela vägen till final, där dock Montréal blev en för svår motståndare.

Den efterföljande säsongen blev inte lika lyckad för varken Loob eller Calgary vilket gjorde att svensken kunde avsluta våren med att delta i VM och där skulle det gå betydligt bättre. Tillsammans med spelare som Bengt-Åke Gustafsson och Tomas Sandström hade Loob stor del i att Tre Kronor lyckades vinna sitt första VM-guld sedan 1962. En efterlängtad framgång var ett faktum och det skulle även bli starten på några väldigt lyckade år för Håkan.

Säsongen efter guldet gjorde svensken sin bästa vinter i NHL, han slog personligt poängrekord (106) och med sina 50 mål i grundserien satte han dessutom ett nytt svenskt rekord som står sig än idag. Det blev ytterligare åtta mål på nio matcher i slutspelet och nu rankades Loob som en av ligans främsta målskyttar. Jakten på Stanley cup gick vidare och säsongen 88/89 var det äntligen dags, målproduktionen gick ner väsentligt i grundserien men i slutspelet gjorde Loob succé och med sina 17 poäng hade han stor del i att Calgary kunde gå hela vägen till final där man kunde ta revansch på Montréal.

Återkomsten

Efter segern med Calgary öppnades nya dörrar, man kunde förhandla till sig betydligt bättre kontrakt och det var inget snack om att Håkan Loob hade kunnat stanna i klubben ett flertal år. Trots det tog han det överraskande beslutet att lämna både Calgary och NHL, för att återvända hem till Sverige. Ett beslut han än idag får frågor kring.

– Många tycker säkert att beslutet vi tog är ett av NHL-historiens dummaste. Jag spelade i ett av ligans bästa lag och lönerna hade börjat sticka i väg till helt andra summor. Nu handlade det inte om 100 000 dollar utan om miljoner dollar, har Loob sagt till Expressen.

När nyheten kring Loobs beslut blev offentlig började intresset växa på hemmaplan, vid den här tiden hade Percy Nilsson börjat bygga Malmö till något av en maktfaktor inom svensk hockey och han ville gärna göra en prestigevärvning men det sociala kändes viktigast och därför återvända Håkan till Färjestad. Väl på plats hemma i Karlstad visade han sin klass direkt och första säsongen på svensk mark sedan 1983 blev ett tydlig besked – Loob var inte hemma för att varva ned.

Guldåren

Tillbaka i Färjestad var Loob en given nyckelspelare och han fick även ett stor förtroende i Tre Kronor, inte minst våren 1991 då han stod för nio poäng när ett nytt VM-guld bärgades. Hemma i Elitserien fick han dock nöja sig med ett silver, men det blev vinst i poängligan och utmärkelsen som ligans mest värdefulla spelare. Ett år senare tog Loob plats i den svenska OS-truppen som skulle åka till Albertville, man gjorde det utan NHL-stjärnor men med rutinerade hemvändare som Mats Näslund, Loob och inte minst Börje Salming i spetsen. Väl på plats i Frankrike fick man dock nöja sig med en femteplats vilket skapade en del besvikelse i det som mycket väl kunde bli Håkan Loobs sista olympiska spel.

Under de kommande åren skulle Loob fokusera mest på klubblaget Färjestad, säsongen 92/93 gjorde han bara några få inhopp i landslaget och en hel del talade för att tiden i Tre Kronor var över. Efter flera år som ett av landets bästa lag skulle säsongen 93/94 bli något av ett fiasko för Färjestad, man slutade bara elva i grundserien vilket innebar spel i allsvenskan där man med nöd och näppe kunde behålla sin Elitseriestatus. Trots det valde Curt Lundmark att ta med Loob i den svenska truppen till OS i Lillehammer och det skulle visa sig bli ett genidrag.

På plats i Norge utspelades några minst sagt händelserika dagar där Tre Kronor bjöd på ett underhållande och vägvinnande spel, i kvartsfinalen vann man mot Tyskland med 3-0 och i den efterföljande semin lyckades det svenska laget hålla undan och vinna med uddamålet (4-3) mot Ryssland.

I finalen stod Kanada för motståndet och det blev en spännande tillställning där lagen följdes åt hela vägen till den numera klassiska straffläggningen där Peter Forsberg och Tommy Salo blev stora hjältar. Sveriges första OS-guld var därmed bärgat efter en turnering där Loob stod för hela nio poäng vilket var flest i laget. Segern gjorde även att Håkan tog plats i “Triple gold club”, för spelare som vunnit OS, VM och Stanley Cup.

En plats bland de största

Efter framgången i Lillehammer hade Håkan Loob egentligen inte så mycket att spela för, han hade redan vunnit allt som fanns att vinna. Trots det blev det ytterligare två säsonger i Färjestad, båda som lagkapten, innan karriären avslutades våren 1996. Då kunde gotlänningen se tillbaka på en minst sagt framgångsrik karriär som en av svensk hockeys allra största.  Sedan dess har en mängd svenska spelare slagit igenom i NHL men Loobs status är sig lik, så sent som i höstas tog han plats i All star team under “tidernas hockeygala” – tillsammans med Henrik Lundqvist, Börje Salming, Nicklas Lidström, Mats Sundin och Peter Forsberg.

Efter tiden som aktiv spelare har Håkan Loob haft båda fötterna kvar inom ishockeyn, han klev direkt in som sportchef i Färjestad och den rollen hade han sedan hela vägen till 2008 – då han istället tog över som ny VD. Sedan väntade olika roller inom klubben fram till 2017 innan han blev expert hos Viasat under deras olympiska sändningar, fram till Calgary Flames ringde. Hans tidigare klubb erbjöd honom jobbet som deras nya chefsscout i Europa och den rollen hade han i tre år. Numera är Håkan Loob en omtyckt expert i SVT:s hockeysändningar och vem vet – kanske får vi höra honom när det vankas olympiska spel 2026?

FAKTA: Håkan Loob 
Född: 3:e juli 1960 i Visby
Position: forward
Moderklubb: IK Graip
Övriga klubbar i karriären: Roma IF, Karlskrona IK, Färjestad, Calgary Flames
Meriter i urval: 1 OS-Guld (1994), 2 VM-guld (1987,1991), Stanley Cup-mästare (1989), SM-Guld (1981)
Landskamper: 133 A (1980-1994)

FLER HISTORISKA LIRARE
Kent Nilsson
Ulf Sterner
Sven Tumba 

Annons | 18+ | R&V gäller | Spela ansvarsfullt - www.stödlinjen.se

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här