En av hockeyhistoriens mest mytomspunna spelare har avlidit.
Så sent som i torsdags hade vi lite fokus på pappor som inspirerat sina söner att också spela ishockey, däribland Bobby Hull som var en av 60-talets mest omtalade spelare i NHL. Under måndagen kom beskedet att hockeyikonen dött, 84 år gammal, och nu sörjs kanadensaren av en hel hockeyvärld.
– Bobby Hull kommer alltid att bli ihågkommen som en av de största Blackhawks-spelarna genom tiderna. Han var en älskad medlem av familjen Blackhawks. När jag övertog ledningen för organisationen efter min fars bortgång 2007, var en av mina första prioriteringar att träffa Bobby för att övertyga honom om att komma tillbaka som ambassadör för laget. Hans koppling till våra fans var speciell och oersättlig, säger Chicago Blackhawks ordförande Rocky Wirtz till NHL.com
En målfarlig legend
Nuförtiden är mer eller mindre varje spelare i NHL en stjärna som tjänar ofattbara summor varje säsong, men så har det inte alltid sett ut. På 1960-talet var pengarna betydligt mindre man det fanns fortfarande stjärnor och Bobby Hull var en av de största. Redan som rookie i Chicago 1957 visade den unga forwarden lite av sin potential och det skulle inte dröja länge innan kanadensaren blev en av lagets viktigaste spelare. Det syntes inte minst under andra vintern då han hade stor del i att Chicago lyckades vinna Stanley Cup för första gången sedan 1938.
Under sin tredje säsong i NHL snittade han för första gången mer än en poäng per match och det var något som skulle bli regel istället för undantag under merparten av karriären, Hull fanns ofta med i målprotokollet efter matcherna och säsongen 61/62 gjorde han för första gången 50 mål i grundserien. Med den noteringen vann han skytteligan men det blev även seger i den totala poängligan och han blev även nominerad till att få priset som ligans mest värdefulla spelare, något han skulle bli ytterligare sju gånger.
Under resterande del av 60-talet hade Chicago svårt att hävda sig mot de allra bästa i ligan men Bobby Hull var fortsatt en av de bästa spelarna, mellan 66-69 vann han skytteligan fyra år i rad och än idag är kanadensaren ansedd som en av NHL:s främsta målgörare genom tiderna. Även in på det nya årtiondet fortsatte Hull att dominera, säsongen 70/71 stod han för hela 25 poäng i slutspelet när Chicago tog sig till final där Montréal blev en för svår motståndare och året efter gjorde han 50+ mål för femte gången.
En omtalad nystart
Vid det här laget räknades Bobby Hull som en levande legend i Chicago, publiken älskade honom och därför kom det som en stor chock och besvikelse när han 1972 tog beslutet att lämna klubben för att fortsätta karriären i Winnipeg Jets. Det fanns en del missnöje kring NHL och därför hade WHA grundats, vilket skulle komma bli en konkurrerande liga. Det fanns till en början viss skepsis kring om man verkligen var en seriös liga men när en spelare som Bobby Hull skrivit på för en klubb där så ändrades åsikten.
Väl på plats i sin nya klubb visade forwarden att han varken var mätt på framgång eller på nedgång i sin karriär, redan första säsongen blev det 103 poäng i grundserien och han fick även ta emot pris som ligans mest värdefulla spelare. Med tiden började klubben få ett allt mer slagkraftigt lag och säsongen 74/75 blev en av de allra främsta, där Hull stod för hela 142 poäng och där en svensk trio i Ulf Nilsson, Anders Hedberg och Lars-Erik Sjöberg samlade ihop smått otroliga 280 poäng. Ett år senare fanns hela sex svenskar i laget men Hull var fortsatt den stora stjärnan och under sina totalt åtta säsonger i klubben skulle han hjälpa laget till dubbla WHA-titlar.
– Det var en fantastisk resan jag och Anders (Hedberg) gjorde med Bobby. Helt otroligt att ha fått spela med en av dom största som någonsin varit på en hockeyrink. För mig var Bobby på något sätt lite av en fadersfigur. Han var ändå elva år äldre och hade ett enkelt sätt att se på hockey. ”Jobbar man stenhårt på träningarna så blir matcherna lätta”, har Ulf Nilsson tidigare berättat för Hockeysverige.se
Vid den här tiden spelade världens bästa spelare inte så mycket i landslaget, men 1976 var det dags för Canada Cup att ha sin premiär och då fick stjärnorna äntligen chansen att visa upp sig i sina respektive landslag. Bobby Hull hade visserligen gjort några matcher redan ett par år tidigare men turneringen blev hans största framgång med landslaget, han stod för fem mål på sju matcher och hade därmed stor del i att Kanada lyckades vinna guldet efter att ha besegrat Tjeckoslovakien i finalen.
Säsongen 1979/80 gick Winnipeg in i NHL vilket gav Hull chansen att spela i världens bästa liga igen och det blev tio poäng på arton matcher innan en ny omtalad flytt till Hartford där han fick chansen att avrunda karriären med att spela några matcher tillsammans med Gordie Howe – en av tidernas främsta spelare med som bland annat vunnit poängligan sex gånger. Det blev ett fint slut för en av 1900-talets främsta spelare och en legend som verkligen gjort ett avtryck i hockeyhistorien.
FAKTA: Bobby Hull
Född: 3 januari 1939 i Point Anne, Ontario, Kanada
Död: 30 januari 2023
Position: forward
Klubbar i karriären (som senior): Chicago Blackhawks, Winnipeg Jets, Hartford Whalers
Meriter: Stanley cup-mästare (60/61), 2x NHL:s mest värdefulla spelare (64/65,65/66), 3x NHL:s poängkung (59/60,61/62,65/66), 7x NHL:s skyttekung (59/60,61/62,63/64,65/66,66/67,67/68,68/69), Canada cup-mästare (1976).
