Idag blickar vi tillbaka på en minst sagt framgångsrik karriär.
Säsongen är igång på allvar med seriespel på olika nivåer men det betyder inte att vi slutar med serien där vi blickar tillbaka på några av svensk ishockeys mest klassiska spelare. För ungefär en månad sedan tittade vi lite närmare på Tomas Sandströms fina karriär och idag har turen kommit till en offensivt väldigt skicklig spelare som bland annat var lagkamrat med Sandström under OS i Nagano 1998. Den här gången är det Ulf Dahlén som är vår historiska lirare.
Steg för steg
Spola tillbaka bandet till början av 1980-talet och de flesta svenska ishockeytalanger höll till på vissa platser, inte minst längst östersjökusten eller kring Värmland. Det kryllade inte direkt av löften i Jämtland men det fanns undantag. Ulf Dahlén var just ett sådant. Som en av de äldsta i sin årskull visade den unge forwarden tidigt framfötterna och det dröjde inte länge innan det började snackas om talangen från Östersund. Mellan 1980-82 deltog Dahlén i tre upplagor av TV-pucken vilket gjorde att intresset kring honom ökade. Flertalet Elitserieklubbar försökte göra sitt bästa för att locka till sig honom men valet föll på att stanna hemma i Östersund som tagit steget upp till Division 1. Ett beslut som skulle visa sig vara klokt.
Under debutsäsongen 83/84 stod Dahlén bland annat för femton mål och hans insatser hemma i Östersund gjorde att det blev debut med U18-landslaget. Ett år senare gick det ännu bättre, då klev 17-åringen fram som en av seriens främsta spelare och med sina 27 fullträffar var han en av de bästa målgörarna. Efter först tre år med juniorhockey och två som talang på seniornivå var Ulf redo att ta nästa kliv i karriären. Efter två säsonger i Division 1 var det inte bara svenska klubbar som hade ögonen riktade mot den unge forwarden, utan även utländska och sommaren 1985 valdes han som nummer sju i NHL-draften av klassiska New York Rangers.
Björklöven var en av klubbarna som tidigt hade visat intresse för den lovande forwarden och inför säsongen 85/86 blev det därför en flytt till Umeå för att för första gången testa lyckan på den högsta nivån inom svensk ishockey. Under debutsäsongen etablerade sig Ulf i laget och samma vinter blev han uttagen i den trupp som skulle åka till Junior-VM i Kanada, väl där stod jämtlänningen för sju poäng och en överlag fin insats.
Under sin andra säsong i Umeåklubben tog Dahlén nya steg i rätt riktning, han blev en alltmer tongivande spelare och hade stor del i att man lyckades vinna sitt första SM-guld i historien. Samma vinter vann han även poängligan när Juniorlandslaget tog VM-brons och som om det inte vore nog blev det även en debut i B-landslaget. Nu var den unge forwarden redo för nya äventyr.
Här för att stanna
Med två säsonger i Elitserien i bagaget gjorde sig Dahlén redo för en resa västerut för att testa lyckan i New York Rangers, men det var långt ifrån givet att det skulle bli en lyckad vistelse i “världens huvudstad”. Som tur var fanns det redan två andra svenska spelare vilket gjorde omställningen enklare och under sin rookiesäsong noterades Dahlén för fina 52 poäng vilket visade att han kunde leverera även på den allra högsta nivån.
Under de kommande två åren etablerade sig Dahlén allt mer i laget och han blev en uppskattad spelare – vilket gjorde flytten till Minnesota North Stars överraskande och till en början svår att förstå. Efter en tids besvikelse stod det klart att klubben ville satsa på honom och väl på plats fungerade spelet väldigt bra och tillsammans med den kommande fixstjärnan Mike Modano blev svensken ena delen av en fruktad duo. Det var inget snack om att han var i världens bästa ishockeyliga för att stanna.
1993 blev Minnesota North Stars omvandlat till Dallas Stars och det fina spelet skulle fortsätta ytterligare ett tag, men i slutet av grundserien trejdades Dahlén till San Jose vilket var minst lika överraskande som när han fått lämna Rangers några år tidigare. Att inte längre få spela tillsammans med Modano sved möjligen men nu fick svensken chans att vara i samma lag som en minst sagt legendarisk duo. Sedan några år tillbaka bjöd Igor Larionov och Sergei Makarov på stjärnglans i San Jose, de båda landslagsspelarna hade bland annat vunnit två OS-guld vardera och Makarov kunde även stoltsera med hela åtta VM-guld.
Guld, fiasko och en andra chans
Tiden i San Jose blev till stor del lyckad men efter ett par år värvades Dahlén till Chicago och där gick det lite tyngre. Klubben verkade inte vilja satsa på svensken och efter en del funderingar valde han att flytta hem inför säsongen 1997/98. Tiden i NHL såg ut att vara över. HV71 visade intresse och en stark höst gjorde att Ulf blev en viktig kugge i Tre Kronor, hans rutin från spel på en hög nivå gjorde även att han blev uttagen till att få spela sitt första OS – i japanska Nagano.
Fyra år efter guldet i Lillehammer var förväntningarna enorma och Sverige spelade stundtals bra men föll sedan tungt i kvartsfinalen mot Finland. Misslyckandet var stort och jakten på en titel tillsammans med landslaget fick fortsätta. Som tur var kom framgången bara några månader senare då Dahlén stod för sex poäng och hade stor del i att Tre Kronor lyckades vinna VM-guld i Schweiz. Plötsligt var Dahlén en vinnare igen.
Efter en fin insats i VM började det finnas intresse från Nordamerika men det blev ytterligare en säsong hemma i Elitserien innan Dahlén återvände till USA – den här gången med siktet inställt på huvudstaden. På plats i Washington blev forwarden lagkamrat med bland annat Calle Johansson och han stod för 38 poäng på 75 grundseriematcher. Ett bevis på att den numera rutinerade svensken fortfarande kunde spela på den högsta nivån. Han hade tagit chansen att åter få spela i världens bästa ishockeyliga.
Dahléns tredje säsong i Washington skulle bli den mest händelserika, på både bra och dåliga sätt. Hemma i NHL gick det väldigt bra och han gjorde fler mål (23) än han gjort sedan säsongen 92/93, dessutom var han lagkamrat med en viss Jaromir Jágr som värvats till klubben från Pittsburgh. De fina insatserna i klubblaget gjorde att Ulf på nytt fick chansen att spela ett OS och nu var det verkligen dags för revansch. Misslyckandet från Nagano fick inte upprepas.
Tre Kronor inledde turneringen i Salt Lake City på ett övertygande sätt, premiärsegern mot Kanada kan mycket väl vara landslagets bästa på 2000-talet och drömmarna om guld väcktes till liv. Det var upplagt för fest inför slutspelet men redan i kvartsfinalen hände det som inte fick hända. En fladderpuck av en vitrysk spelare ställde Tommy Salo i det svenska målet och istället för ett nytt guld blev det respass. Fyra år tidigare var det ett misslyckande. Nu var det ett fiasko. Besvikelsen var enorm och OS 2002 skulle visa sig bli Dahléns sista mästerskap med Tre Kronor.
Trots det fina spelet i Washington flyttade Dahlén tillbaka till Dallas sommaren 2002 och det blev ytterligare en säsong i NHL men våren 2003 tog den numera 36-årige forwarden beslutet att karriären var över. Då kunde han se tillbaka på närmare tusen matcher i världens bästa ishockeyliga, fördelat över fjorton säsonger. Något få andra svenskar kan stoltsera med.
Efter karriären
Direkt efter säsongen i Dallas fick Dahlén erbjudande om att få en roll i Tre Kronor och våren 2004 stod han som assisterande förbundskapten när det blev VM-brons. Några månader senare föll man tungt i World Cup på hemmaplan men tiden som tränare hade gett honom blodad tand. Säsongen 2005/06 blev Ulf scout till Dallas och ett år senare klev han in som assisterande tränare, något som var väldigt ovanligt för svenskar på den tiden. Efter två år i rollen värvades Dahlén till Frölunda vilket skapade en hel del rubriker och tre år senare gick flyttlasset vidare till HV71, där han tidigare spelat.
Där blev det ytterligare tre säsonger och sedan såg karriären som tränare ut att vara över, men så sent som våren 2021 klev han in som assisterande tränare i Timrå – mitt under det brinnande kvalet till SHL. Efter några intensiva dagar kunde Ulf fira ett avancemang till SHL tillsammans med sonen Jonathan och det verkar bli Östersundssonens sista framträdande som tränare. Ett finare avslut är svårt att önska sig.
FAKTA: Ulf Dahlén
Född: 21 januari 1967 i Östersund
Position: forward
Moderklubb: Östersunds IK
Övriga klubbar i karriären: Björklöven, New York Rangers, Minnesota North Stars, Dallas Stars, San Jose Sharks, Chicago Blackhawks, HV71, Washington Capitals
Meriter: VM-guld (1998), VM-silver (1993), VM-brons (2002), SM-guld (1987)
Statistik i NHL: 695 poäng 1051 matcher (grundserie & slutspel)
Landskamper: 74 A (1989-2002)
FLER HISTORISKA LIRARE
Sven Tumba
Ulf Sterner
Kent Nilsson
Håkan Loob
Nicklas Lidström
Mats Näslund
Bengt-Åke Gustafsson
Juha Widing
Tomas Sandström
