Idag spolar vi tillbaka tiden till ett mästerskap som ger en känsla av déjá vu.
Mars månad är inte den mest sprakande när det kommer till landslagshockey men vi kommer allt närmare säsongens höjdpunkt – VM. För Tre Kronor ställs siktet in på en resa till Tjeckien där årets upplaga avgörs, vilket den även gjorde för nästan exakt tjugo år sedan. Senvåren 2004 bjöd – precis som den här gången – Prag och Ostrava in till en hockeyfest och det skulle visa sig bli ett mästerskap med många stjärnor och en dramatisk final som fortfarande väcker känslor.
Festen som kom av sig
För många blev turneringen en riktig smällkaramell men för värdnationen gick det inte riktigt som man hade hoppats. Vanligtvis brukar det vara lite extra enkelt att locka sina bästa spelare till ett mästerskap på hemmaplan och för Tjeckien gick förberedelserna väldigt bra. Veckorna innan premiären mot Lettland anslöt flertalet tunga pjäser från NHL, med fixstjärnan Jaromir Jágr i spetsen. I truppen fanns även ett starkt målvaktspar från Nordamerika där Tomas Vokoun kom från en säsong där han spelat väldigt mycket i Nashville och där han, trots ett tidigt uttåg, även levererat fina insatser under slutspelet.
Dessutom fanns flertalet duktiga backar och i offensiven hade man, förutom Jágr, även Martin Havlat som snittat en poäng per match i Ottawa Senators. Förväntningarna steg därför inför mästerskapet och gruppspelet blev något av en succé där man vann samtliga matcher. Drömmar om ett guld på hemmaplan väcktes till liv och när Kanada besegrades med 6-2 i mellanrundan såg det ut som att ingenting skulle kunna stoppa tjeckerna. Sedan kom kvartsfinalen och väl där föll man tungt på straffar mot USA och drömmen om ett guld slocknade. Att Jaromir Jágr gjort fem mål och tog plats i turneringens Allstar team blev därför en klen tröst.
Tre Kronors jakt på guldet
Precis som Tjecken åkte flera andra landslag till VM med starka trupper, inte minst Sverige. Förbundskaptenen Hardy Nilsson hade lyckats få med många spelare från NHL, bland annat den rutinerade duon Daniel Alfredsson och Michael Nylander. Dessutom fanns det förhoppningar om att den unge målvakten Henrik Lundqvist skulle kunna kliva fram nu när man inte lyckats få någon förstärkning från varken NHL eller farmarligan.
I gruppspelet gick det mesta som på räls för det svenska laget, i premiären besegrades Danmark med 5-1 innan det blev samma resultat mot Japan och i matchen mot Ryssland blev det seger med uddamålet (3-2). I mellanrundan blev det oavgjort mål både Slovakien och rivalen Finland, men segern mot USA visade ändå att det här laget skulle kunna ta sig långt. Målvakten Lundqvist hade imponerat i målet och under de kommande dagarna skulle man få in välbehövlig förstärkning från NHL i form av Nicklas Lidström och Peter Forsberg – två av världens främsta spelare på sina positioner.
Kvartsfinalen mot Lettland blev en relativt enkel utmaning där man vann med 4-1, men sedan skulle det bli svårare. I semin mot USA ställdes man verkligen på prov men mål av tre ganska ovana målskyttar – Dick Tärnström, Jonas Höglund och Per-Johan Axelsson säkrade en finalbiljett. Nu väcktes drömmen om ett guld till liv på allvar.
I semifinalen fanns både Lidström och Forsberg på plats och den duon stärkte verkligen de svenska chanserna inför mötet mot ett stjärnspäckat Kanada. I finalen fick Tre Kronor något av en drömstart, först gjorde Jonas Höglund 1-0 i powerplay och knappt åtta minuter in i matchen utökade Daniel Alfredsson den svenska ledningen. Några minuter senare hände något som skulle visa sig ändra hela matchbilden. Peter Forsberg var influgen som en offensiv kraft och skulle kunna få en nyckelroll i finalen men en tackling bakifrån från Rob Niedermayer gjorde att svensken tvingades lämna isen och efter det fick Kanada in en viktig reduceringspuck.
– Jag brukar ju se ganska bra när det kommer folk men jag har ingen aning att jag får tacklingen. Jag har tur att jag inte hamnar lite längre ner för då hade jag slagit hela ansiktet i sargkanten. Det är en av de fulaste smällar jag åkt på någonsin. När jag spelade i Philadelphia funderade jag på om jag skulle sula ner honom. Det ångrar jag lite i dag – att jag inte tog honom, sa Forsberg om händelsen under sin medverkan i Mästarnas Mästare 2016.
I andra perioden utökade visserligen Tre Kronor ledningen genom Andreas Salomonsson men sedan kom det två Kanadensiska mål där just Rob Niedermayer stod för ett, genom sin kvittering till 3-3. Spänningen var därmed på topp inför den tredje perioden och väl där fick Kanada en drömstart, redan efter tjugo sekunder tog man ledningen genom backklippan Jay Bouwmeester och halvvägs in i perioden spikade Matt Cooke slutresultatet till 5-3. Kanada lyckades därmed försvara sitt guld från året innan, då Sverige stod för motståndet i en dramatisk final med små marginaler. Men det är en helt annan historia.
Fem stjärnor som satte färg på VM 2004
- Dany Heatley (Kanada)
Forwarden hade sina toppar och dalar i karriären men vid den här tidpunkten lekte verkligen livet för Heatley, som hade stor del i det kanadensiska guldet. Ottawastjärnan stod för hela åtta mål och vann både poäng- och skytteligan, dessutom blev han uttagen i turneringens Allstar team samt blev utsedd till den bästa forwarden. - Zdeno Chára (Slovakien)
Slovakien lyckades visserligen inte göra om bedriften från några år tidigare då man tog ett historiskt VM-guld, men man åkte till turneringen med ett väldigt starkt lag där Chára var en av nyckelspelarna. Den gigantiske backen med det hårda skottet stod för två mål, fick mängder av speltid och blev uttagen i turneringens Allstar team. Blev dessutom nominerad till priset som NHL:s främsta back den här säsongen. - Henrik Lundqvist (Sverige)
Numera är Lundqvist vida känd som Sveriges främsta målvakt genom tiderna och en av världens bästa på positionen på 2000-talet, men 2004 var han ett relativt okänt namn – inte minst internationellt. Det här skulle dock bli året då han på allvar visade sin potential, under sitt första “riktiga” VM (han var reserv året innan) storspelade Lundqvist och hade stor del i att Tre Kronor kunde ta sig hela vägen till final. Som ett bevis på sina fina insatser blev talangen uttagen i turneringens Allstar team och från den här turneringen och i nästan tjugo år framåt rankades han som Sveriges bästa målvakt. - Rob Niedermayer (Kanada)
Rent meritmässigt är det Scott som är den främste av de båda bröderna men i VM 2004 var det utan tvekan lillebror som stal showen. I det som skulle visa sig bli hans andra – och sista – VM stod han för sex poäng men anledningen till att många minns Niedermayer från det här mästerskapet är naturligtvis tacklingen på Peter Forsberg i finalen, som gjorde att svensken inte kunde spela mer och därmed gav Kanada en stor fördel. - Jaromir Jágr (Tjeckien)
Naturligtvis måste vi även lyfta fram Jágr, som flugits in till Tjecken för att skapa en hockeyfest och ge stjärnglans till värdlandets landslag. Den redan då rutinerade forwarden lyckades hantera pressen på ett imponerande sätt och stod bland annat för fem mål vilket resulterade i en delad andraplats i skytteligan, dessutom tog han plats i turneringens Allstar team. Det få anade då var att 32-åringen skulle spela ytterligare sex VM, tre olympiska spel och fortfarande vara aktiv tjugo år senare.
